Adoption

Sitter och tittar på "sexton år och gravid" på MTV och där fick man följa ett par som bestämt sig för att adoptera bort sitt barn. De hittade verkligen världens finaste föräldrar som ville ha öppen adoption för att aldrig dölja för barnet vart det kom från och för att de biologiska föräldrarna skulle få följa sitt barn via bilder osv under dess uppväxt. Den biologiska pappan var inte lika säker som den biologiska mamman på att han ville lämna bort barnet och det var riktigt jobbigt att se honom pussa sin lilla son hejdå för att han ville behålla honom. När de sedan hade en adoptionscermoni där den biologiska mamman gav sitt barn till adoptivmamman så fattade jag verkligen inte hur hon kunde göra det. Att se den där lilla skrynkliga varelsen med fjunig nacke hamna i någon annans famn för att sedan inte få krama honom igen... Fruktansvärt.
Jag har tidiagre sagt att jag skulle vilja adoptera ett barn för att det finns så många som far illa eller som inte har föräldrar. Men det kändes helt plötsligt så hemskt när man tänker bakgrunden till att barnet lämnas bort. Men det är imponerande att det finns folk som ger upp sina barn för att ge dem en bättre tillvaro. Men det är ju trots allt det barnet handlar om, man vill ge det allt före ens eget välbefinnande.
Vårt lilla hjärta jobbar hårt med sina fötter nu. Och snart snart snart ska vi få pussa på dem.