Innan jag fick barn var jag über känslig för allt som var äckligt. Som jag tyckte var äckligt. Jag kunde börja hulka för minsta lilla lukten, synen eller berättelsen.
Gissa om jag har fått höra och kanske till och med trott att detta skulle upphöra när jag fick barn.
Det gjorde det inte.
Jag hulkar fortfarande när jag byter bajsblöjor (vilket såklart sker minst en gång om dagen). Jag står ut. Jag gör det. Men jag behöver inte påstå att jag inte tycker att det är äckligt. För det tycker jag.
jag hulkar med ut av bajs och spyer.. damn bara jag ser kattens bajs krov tror jag jag ska spy.. men lustigt nog har jag fixat bajs blöjorna mina barn haft på sig utan problem..
SvaraRaderadock inte senarps bajsen som stinker värre än ett ruttet ägg en varm juli dag