Prag

Så åkte vi på vår första mini semester.

Jag och kärleken.

Planet skulle gå vid kvart över fyra så vi tog bilen till Arlanda i god tid pga all snö som kommit. Vi hittade fram, lyckades parkera och ta bussen till terminalen. Åt lite Mcdonald´s, Big mac utan kött med extra sallad och checkade sedan in. Vi köpte lite choklad och cola som vi åt i väntan på avgång och kom sedan iväg i tid.

På planet serverades det macka och kaffe, mackan hade kyckling i sig och mannen som satt bredvid kärleken såg på med avsmak när kärleken droh bort allt som fanns på den-kvar blev god philadelphiaost mmmums.

Landade i Tjeckien då dagen blivit kväll och vi frågade bussinfon hur vi skulle ta oss till centrum, fick en karta och information om var vi skulle kliva på bussen. Så gjorde vi, frågade föraren om det var bussen till cityterminalen och han svarade ja.

Väl på bussen tycker vi att vi åker helt galet, kändes som om vi var i någon förort och bussen stannade hela tiden och folk klev av och på hela tiden och inga busshållsplatser stämde med namnen på karta.

I vanliga fall hade jag nog lätt blivit stressad och till och med smått panikslagen och jag vet inte om jag har blivit äldre eller om det är min kärleks närvaro som inger ett lugn som säger att allt kommer ordna sig så länge vi är tillsammans.

Nåväl tillslut stannar bussen och vi blir avslängda av föraren-seriöst. Och där var vi plötsligt mitt ute i ingenstans men vid en tunnelbanestation. '

Min kärlek tycker att vi ska ta tunnelbanan och efter att ha rotat fram mynt till de billigaste biljetterna i automaterna, 20 minuter gällde de, så hoppade vi på tunnelbanan. Vi höll hårt i kartan och läste noga vad alla hållplatser hette. Och så tar det stopp. Folk började gå av tåget och vi fattar ingenting av vad de säger i högtalarna men vi sitter kvar. Och tillslut åker tåget vidare och vi hoppar av vid våran hållplats.

Tar kanske världens längsta rulltrapp upp ur jorden och kommer upp i ett hörn av en park. Ser en kyrka i andra änden. Fram med kartan. Och lycka är det att mitt orienteringsinne faktiskt finns när jag vill och vi inser att vi är ca 5 minuters promenad från hotellet.

Slutet gott-allting gott.