Ångest

Jag har inte skrivit så mycket om den resa vi gjorde till Kreta i september. Det kommer komma lite bilder och text på den semestern snart.

Men en sak som hände när vi skulle åka hem har gjort att jag fått lite ångest inför vår långflygning i vinter.

Jag åkte på jordens förkylning när vi skulle flyga hem och det var absolut ingen barnlek att sitta på ett trångt flyg med feber, sprängande huvud och snor som aldrig tog slut. Jag har aldrig snorat så mycket någonsin! Två toarullar på ca tre timmar gick det. Vidrigt!

Dessutom mådde jag fruktansvärt illa (och jag började kräkas så fort vi klivit innanför dörrarna hemma).

På detta en bebis som absolut inte ville sitta still och skrek sig igenom en stor del av flygningen (detta var fjärde gången för henne och första gången hon skrek). Min sambo sa att det inte hade varit så farligt men att jag nog uppfattat det så pga mitt tillstånd.

Så tio minuter innan landning så smäller det till ovanför mitt ögonbryn. En smärta från h*l*e*e! Jag gnider och gnider samtidigt som jag försöker att inte få panik. Trodde nog att det kunde röra sig om någon form av propp.

Men jag stod ut och började inte gråta föräns vi väntade på vårt bagage. Det hände inte så mycket med pannan förutom att den var svälld och jag var sjuk i två veckor efter det.

Nu är jag rädd för att må lika hemskt under en långflygning.